Masthuggskajen halvvägs – hållbarhetsarbetet fortsatt i fokus

Sex år efter byggstart har stadsdelsprojektet Masthuggskajen nått halvvägs. Hållbarhetsmålen är högt satta – och den nya delrapporten visar på både framgångar och utmaningar. Vi på Älvstranden Utveckling AB ansvarar bland annat för att driva hållbarhetsarbetet på Masthuggskajen och vara en del i att effektivisera arbetet mellan byggaktörerna och kommunen.

Projektet Masthuggskajen byggstartade 2019 och i dag är cirka 25 procent av byggnationen färdigställd, 50 procent pågår och resterande byggen är ännu inte påbörjade.

Visionen är att Masthuggskajen ska bli en levande stadsdel för alla göteborgare med gångstråk och ytor som inbjuder till folkliv och möten. Det ska vara en hållbar plats där människor kan bo, leva och trivas.

Alla delprojekt granskas

Hållbarhetsprogrammet för Masthuggskajen antogs 2017 och är det som styr utvecklingen av området. Varje delprojekt följs upp och granskas utifrån hållbarhetsprogrammet innan det får gå vidare till bygglov. För att ge en samlad bild av hur det går för projektet som helhet har det gjorts flera hållbarhetsrapporter. I början av september blev den tredje rapporten klar.

– Hållbarhetsrapporten är en del av vår uppföljning i projektet Masthuggskajen. Vi vill visa vad som går bra, det finns mycket att vara stolta över, men även lyfta de utmaningar vi ser för att nå hela vägen, säger Kristian Käll, hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling AB.

Första Långgatan byggs om

Exempel på framgångar är satsningar på hållbar mobilitet, där gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Bland annat byggs Första Långgatan om till en grönare stadsgata med bredare cykel- och gångbanor, platanträd och en ny spårvagnshållplats.

– Området runt Järntorget och Första Långgatan genomgår en omfattande förändring. Från att ha varit ett område fyllt av biltrafik och parkeringar gör vi nu plats för cyklister, fotgängare och kollektivtrafik. Vi bygger om Järntorget för smidigare byten mellan buss och spårvagn, Järnvågen får nya och längre hållplatser och på sikt kommer man att kunna ta färjan från halvöns nya färjeläge, säger Marit Sternang, huvudprogramledare för allmän plats på exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad. 

En annan framgång är klimatåtgärder i byggprocessen. Ett exempel är kontorsbyggnaden Habitat 7 där man med stomme och fasad av trä lyckades minska klimatpåverkan från byggskedet med 40 procent. Även återbruk och lösningar med klimatförbättrad betong och grönt stål i allmänna miljöer har gett goda resultat.

– Att använda återbrukat material har stor betydelse för att minska klimatavtrycket när vi bygger, och det ger också platsen en kontrastrik och spännande karaktär, säger Marit Sternang.