Gå till huvudinnehållet
Sök på webbplatsen
 

Årsredovisning 2019: Högt tempo på Masthuggskajen

Aktuellt, Älvstranden Utveckling Publicerad 17 februari, 2020

Nu syns byggkranarna på Masthuggskajen. Först ut är ett nytt hotell vid Järntorget, ett parkeringshus för mer än bilar och två kontorsfastigheter. Och snart byggs en ny halvö.

Vid Amerikahuset, i västra delen av området, planeras för ett parkeringshus med idrottshall, restaurang och takodlingar. Vid Masthamnsgatan uppförs två fastigheter med kontor och verksamhetslokaler. Och vid Järntorget byggs ett 33 våningar högt hotell.

Ny halvö ökar byggytan

Detaljplanen vann laga kraft under våren och nästa milstolpe var miljötillståndet för halvön vid Järnvågen, som ska utöka den byggbara marken på Masthuggskajen med 18 000 kvm.
Här kommer Global Business Gate att växa fram, med upp till 3 000 arbetsplatser för företag som arbetar med internationell handel. Halvön ska också rymma bostäder och mötesplatser. Samverkansavtal är tecknat med Elof Hansson Fastigheter, Stena Fastigheter och Riksbyggen.

Alla delar av halvön måste byggas som en helhet: kajkonstruktion, allmän plats och kvartersmark. Det är ett byggtekniskt mycket komplext uppdrag.

– Sjöarbeten är alltid utmanande. Här är lerdjupet stort, vi har en vattendom att följa och arbetet ska utföras mitt i stan, säger Mats Ransgård, chef mark och anläggning.
Älvstranden Utveckling har erbjudit sig att ta helhetsansvaret och bli byggherre för halvön.

– Vi har den seniora kompetens som krävs och kan avlasta staden i detta uppdrag, säger Rune Arnesen, stadsutvecklingschef. Vårt nära samarbete med de privata aktörerna möjliggör också en effektiv användning av tid och pengar.

Projekteringen pågår redan i Älvstranden Utvecklings regi och kan nyttjas oavsett vem som blir byggherre.
Om allt går enligt plan börjar halvön byggas 2021 och kvartersbebyggelsen året därpå.

Testområde för resursdelning

Masthuggskajen ska bli en stadsdel som underlättar en hållbar livsstil. Målbilden är låg miljöpåverkan, ett minskat klimatavtryck och socialt blandade kvarter
På Masthuggskajen testas modeller för delningsekonomi som gör det lättare att dela, låna, hyra eller byta i stället för att äga. På det sättet kan fler få tillgång till de saker, tjänster eller utrymmen de behöver på ett hållbart sätt.

Utvecklingsarbetet sker i samarbete med Sharing Cities Sweden, ett svenskt innovationsprogram för smarta städer som delfinansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Flera byggbolag och fastighetsutvecklare deltar aktivt.

Under 2019 har arbetet i Sharing Cities fokuserat på att ta fram modeller för hur delningsekonomi kan integreras på Masthuggskajen, bland annat som del av ett levande gatuplan, men även hur stadens egen mark kan delas för att skapa kvaliteter för fler. Under 2020 ska modellerna testas och målet är att fler delningsverksamheter ska få plats på Masthuggskajen.

Det övergripande hållbarhetsprogrammet för Masthuggskajen är en del av detaljplanen och ingår även i avtalen med byggaktörerna. Masthuggskajen har också världens första hållbarhetscertifierade process för stadsutveckling enligt Citylab.

Stärkt kompetens för genomförande

När det stod klart att 2019 skulle bli ett genomförandeår såg ledningen för Älvstranden Utveckling att organisationen behövde ny kompetens i mark- och anläggningsfrågor.
Den mark som bolaget äger och utvecklar är tidigare varvsmark. Den ligger vattennära, har många kajer och svåra geotekniska förutsättningar, och den kan vara förorenad.

– Vi behövde ta ett helhetsgrepp om markfrågorna för att äga förutsättningarna bättre, i stället för att drabbas av överraskningar, säger Marika Ogrelius, vice vd för Älvstranden Utveckling.
Var finns föroreningar, hur kan de saneras, hur kan marken användas idag och i morgon? Mats Ransgård, tidigare chef för projektstyrning fick uppdraget att inventera risker och möjligheter.

– Marken ger oss affärsmöjligheter redan idag. På våra markområden kan vi erbjuda byggaktörerna lösningar för lager och logistik och använda vattnet för transporter.

Den förorenade marken kan också bli en resurs om den kan saneras eller kapslas in på plats i stället för att grävas upp och ersättas med nya massor.
Bolaget har ett stort innehav av kajer ska renoveras, klimatanpassas och lämnas tillbaka till staden. Även dessa åtgärder kräver genomtänkta handlingsplaner.

Vässar styrningen av byggprojekten

Älvstranden Utveckling ska bli nationellt ledande inom hållbar stadsutveckling. Kristina Gradin, chef projektstyrning, ser bolagets förmåga att agera affärsmässigt som en framgångsfaktor.

– Jag pratar mycket om affärsmässighet med mina medarbetare, om att ta ansvar för sin ekonomi. Vi ska inte använda mer tid och pengar än vi behöver för att ge göteborgarna så mycket som möjligt av hållbar stad.

Som chef för projektstyrning leder Kristina Gradin bolagets största avdelning med ett tjugotal projektledare och koordinatorer som arbetar operativt med stadsutveckling. Hon ska säkerställa att avdelningen har rätt kompetens, arbetsmetoder och verktyg.

– Jag är besjälad av att hitta varje medarbetares drivkrafter och koppla dem till våra bolagsmål. Det är tacksamt att komma in i en organisation som är kompetent och passionerad, och få skruva vidare på affärsmässigheten för att bygga fler värden än de rent ekonomiska.

Älvstranden Utveckling verkar i skärningspunkten mellan det offentliga och det privata, och processleder många olika aktörer mot ett gemensamt mål. Här tillför Kristina Gradin värdefull kompetens med sin långa erfarenhet från byggherresidan – från förvärv och projektutveckling till utförande och försäljning.