Fokus för programmet är att utveckla en designmetodik med tillhörande kunskapsunderlag som kan säkra ett effektivare möte mellan akademisk forskning och de olika praktiska beslutssituationer stadens kommunala aktörer står inför i stadsutvecklingsprocessen.
Programmet är därmed inte begränsat till specifika delfrågor, eller formulerat utifrån specifika fackområden. Fokus är istället på den övergripande frågan om hur ett effektivare möte mellan teori och praktik kan utformas inom det breda fältet arkitektur, stadsbyggande och planering.
Arbetet i programmet tar sin utgångspunkt i de olika praktiska utmaningar stadens offentliga aktörer står inför. Avsikten är på så sätt att pågående säkra programmets praktiska relevans för stadens aktörer.
Med utgångspunkt i dessa konkreta utmaningar, identifieras sedan relevanta akademiskt underbyggda angreppssätt som kan bidra till en effektivare belysning och hantering av dessa utmaningar. Angreppssätten prövas i arbetssessioner ihop med aktörer som tillför praktikens aktuella perspektiv.
Parallellt med dessa praktiska arbetssessioner drivs ett teoretiskt utforskande arbete för att skapa den teoretiska och akademiska grund som krävs för att underbygga de praktiska arbetssessionerna.
Det övergripande arbetet är strukturerat så att de praktiska och teoretiska delmomenten samspelar på ett sätt som ger det praktiska arbetet en drivande och prövande roll i den breda kunskapsproduktionen. Forskningsprogrammet är i denna bemärkelse starkt praktik-baserat och har karaktären av en research-by-design-process.
Praktiska arbetssessioner
Forskningsprogrammets huvudsakliga metodik består av återkommande praktiska arbetssessioner som arrangeras tillsammans med stadens aktörer kring de olika utmaningar dessa aktörer upplever att de behöver stöd för att hantera.
Det kan t.ex. handla om utformningen av stadsplaner, formulering och utvärdering av parallella uppdrag, formulering av underlag för upphandlingar av konsulttjänster, utformning av ekonomiska kalkyler, formulering av mål, etc.
Arbetsgruppens roll inför och under dessa arbetssessioner är att:
- analysera utmaningarna utifrån etablerad akademisk forskning.
- erbjuda förslag på ramverk och metod för att närma sig de problem som identifierats.
- moderera samtalen för att gemensamt utveckla mer välunderbyggda beslutsunderlag.
- dokumentera och analysera arbetet för att säkra ett kontinuerligt lärande.
Ambitionen är att dessa arbetssessioner dels ger stadens olika aktörer en djupare förståelse för det bredare sammanhang de befinner sig i och dels bidrar till formulerandet av mer precisa beslutsunderlag, och att detta i sin tur gör att aktörerna med större tydlighet kan identifiera sin specifika roll och därmed också kan styra sina insatser med större precision.
Teoretiska delprojekt
Fyra teoretiskt utforskande forskningsspår drivs inom programmet som forskningsprojekt, vilka ska resultera i vetenskapligt hanterade reflektioner, t.ex. i form av vetenskapliga artiklar och rapporter.
Forskningsprojekt A
[”Stadens fysiska form”] sammanställer rådande kunskapsfront kring stadens byggda form. Här har ny forskning på Chalmers utvecklats under senare år, både på bostadens och stadens nivå. Denna kunskap om egenskaper och kvaliteter hos den byggda formen sätts också in i bredare diskussioner om den bygga formens inverkan på andra urban processer av social, ekonomisk och ekologisk art.
Forskningsprojekt B
[”Stadens institutionella dynamik”] sammanställer rådande kunskapsfront om den dynamik som kännetecknar institutionella system likt det för stadsutveckling, samt om de olika “verktyg” som står till de offentliga institutionernas förfogande i deras ambition att proaktivt påverka denna dynamik. Forskningsprojektet studerar också om hur denna institutionella dynamik har utvecklats mer specifikt i Göteborg.
Forskningsprojekt C
[”Kunskapsutbyte i praktiken”] syftar till att skapa en teoretisk och metodologisk underbyggnad för programmets praktiska arbetssessioner samt för utveckling av arbetsformer som genererar och överför kunskap i praktiksituationer. Forskningsprojektet fokuserar därmed på designteori och hur dessa teorier kan praktiskt appliceras och utvecklas i programmets praktiska arbetssessioner.
Forskningsprojekt D
[”Framtidens stadsutvecklingsprocess”] fokuserar på att formulera en idé eller vision om hur en mer rationellt underbyggd stadsutvecklingsprocess skulle kunna se ut i dagens nya sammanhang. Forskningsprojektet bygger därmed på insikter från övriga projekt, men tar ytterligare ett steg genom att formulera en hypotes om hur insikterna i dessa projekt skulle kunna förenas i en sammanhängande institutionell modell.
Inom varje forskningsprojekt bedrivs även ett antal delprojekt som studerar olika aspekter inom respektive forskningsspår.
Nätverk och internationell förankring
Programmets huvudfokus på en generell metodik snarare än på forskning inom specifika ämnesområden gör att programmet med nödvändighet måste liera sig med en lång rad av aktörer med spetskompetens inom olika områden.
Programmets inriktning och struktur är skapat för att uppmuntra ett nätverksbaserat arbetssätt som skall möjliggöra att den bästa spetskunskapen från olika kunskapscentra runt om i världen förs in i den metodik forskningsprogrammet utvecklar.
Som ett första steg i att bygga ett internationellt nätverk av spetskompetens har ett samarbetsavtal skrivits under mellan Chalmers och Yale School of Architecture, en av världens ledande institutioner inom arkitektur och stadsbyggnad.
I den bemärkelsen är ambitionen att programmet skall erbjuda ett lokalt förankrat gränssnitt vars yttersta syfte är att göra globalt tillgänglig kunskap användbar för lokala aktörer. Ambitionen med programmet är ur detta perspektiv inte bara att överbrygga klyftan mellan praktik och teori, utan även den mellan lokala utmaningar och globala kunskapsnätverk.
Programmet, både i anda och struktur, speglar därmed idén om att hållbara lokala värden endast kan skapas genom öppenhet mot världen.