Årsredovisning 2019: Testarena för hållbara innovationer

De högt ställda målen i Vision Älvstaden driver nytänkande och utveckling, till nytta för stadsutvecklingen både i Göteborg och i andra städer.
Göteborg har en mängd samhällsutmaningar som bostadsbrist, social polarisering, ett ökat behov av resurseffektivitet och anpassning till klimatförändringar.

Älvstaden är en testarena för att prova nya tekniker, metoder, tjänster och lösningar – socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Många olika krafter inom samhälle, akademi och näringsliv samverkar.
Älvstranden Utveckling har under året påbörjat arbetet med att ta fram en forsknings- och innovationsstrategi för bolaget.

— Med strategin kan vi gå före, sätta agendan och driva på utvecklingen för en hållbar stad, och uppnå vår ledstjärna om att bli nationelltnellt ledande inom hållbar stadsutveckling 2024, säger Åsa Swan, urban designchef och ansvarig för Älvstranden Utvecklings portfölj för Forskning och innovation.

Forskare och praktiker hand i hand

Det treåriga forskningsprogrammet Fusion Point Gothenburg avslutades under året. Resultatet är bland annat digitala verktyg som kan simulera föreslagna strukturers effekter på staden i praktiken.
Fusion Point är ett samarbete mellan forskare på Chalmers tekniska högskola och praktiker på Älvstranden Utveckling. Även forskare från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Yale School of Architecture medverkar.
Syftet är att göra den mest aktuella och avancerade kunskapen användbar och tillgänglig för stadens aktörer inom stadsutveckling. Hur designar man staden på bästa sätt? Programmet har omfattat arbetsmetoder och planeringsverktyg, juridiska frågor och beslutsprocesser. Samarbetet har resulterat i en bred kunskap om stadsutvecklingsprocessen.

En viktigt lärdom är till exempel att förslag och initiativ behöver underbyggas och specificeras tydligare för att få en effektiv process mot överenskomna mål.
Ett av de digitala verktygen, Urban Calculator, har bidragit till i planeringen av Frihamnens stråk och kopplingspunkter till omkringliggande områden. Verktyget visar hur många som kan nyttja en till exempel en bro, hur den påverkar andra flöden och vilken effekt den har i hela strukturen.

Inom ramen för Fusion Point har framtagna kunskaper testats i utvecklingen av en förbindelse som planeras knyta samman Lindholmen med Linnéstaden och Majorna.
Forskningsprogrammet avslutas med seminarier där forskarnas slutsatser presenteras. Forskarnas slutrapporter med resultat, lärdomar och påverkan publiceras på Älvstranden Utvecklings webbplats.

Innovativ upphandling driver nytänkande

Antalet tunga gods- och avfallstransporter har minskat med mer än 80 procent sedan systemet med samlastning infördes på Lindholmen 2008. Det har blivit tystare, renare och säkrare. Nu utvecklas konceptet med fler tjänster.
I den senaste upphandlingen av operatör utmanade Älvstranden Utveckling branschen att utveckla nya lösningar. Målet har beskrivits – vad tjänsten ska bidra till – men inte fullt ut hur det ska genomföras.

— Vi behöver medvetet sätta utmanande upphandlingskrav för att driva en hållbar stadsutveckling. Genom att främja innovation kan vi komma åt komplexa samhällsutmaningar och på samma gång lämna utrymme för marknaden att utvecklas, säger Christine Olofsson, hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling.

Uppdraget gick till Renova Miljö, som ska leverera ett koncept för en modern och organiserad mikroterminal för hantering av gods och avfall. Under avtalsperioden ska nya lösningar utvecklas löpande. Stort fokus har legat på skalbarhet och replikerbarhet så att andra andra städer och stadsdelar aska kunna implementera liknande koncept.

— När funktioner och tjänster tillgängliggörs som alternativ på marknaden påverkas inte bara stadens egna inköp utan också andra aktörers val, säger Louise Larsson, projektledare på Älvstranden Utveckling.

Älvstranden Utveckling har gjort upphandlingen i nära samarbete med förvaltningen kretslopp och vatten samt trafikkontoret i Göteborgs Stad. Metoden med innovativ upphandling inom stadsutveckling är även en del av projektet DenCity som drivs av CLOSER, där hållbara person- och godstransporter utvecklas och prövas. Arbetet med upphandlingen ansågs så innovativt att det vann Upphandlingspriset 2020.

När det skaver i stadsutvecklingen

Stadsutveckling innehåller en rad komplexa processer med många aktörer med olika uppdrag. Inte sällan krockar olika intressen och målkonflikter uppstår. Tidig dialog är nyckeln.
Innovationsprojektet Stadsutvecklingszoner har analyserat bakomliggande målkonflikter i fyra case: transport av farligt gods, samnyttjande av ytor, plats för kultur och dagsljusfrågor.
Slutsatsen är att knäckfrågorna, där aktörernas uppdrag kan krocka, måste synliggöras i tid. Annars finns risk att lagstiftningen används för att förhindra nytänkande inom hållbar stadsutveckling.

Kommunala förvaltningar och statliga myndigheter behöver mötas tidigt i planprocessen för att väga sina olika perspektiv och hjälpas åt att tolka lagar och uppdrag på ett konstruktivt sätt.
Projektet pekar mot tre utvecklingsområden. Det är spänningsfältet mellan kortsiktig och långsiktig ekonomi, gränsytan för styrning mellan politik och tjänstemannaorganisation, och tillit mellan kommunens förvaltningar och bolag.

Innovationsprojektet Stadsutvecklingszoner är ett samarbete mellan Älvstranden Utveckling, stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad, Malmö stad, länsstyrelserna i Västra Götaland och Skåne samt Boverket. Projektet delfinansieras av Vinnova.