Modell för stadsutveckling

Göteborgs Stad har tagit fram en modell för stadsutveckling som säkerställer att Vision Älvstaden uppnås och strategierna följs upp. Modellen drivs av ledarskap, helhetssyn, delaktighet, samarbete och lärande. Modellen är dynamisk och tanken är att den ska utvecklas i en lärandeprocess genom de erfarenheter som vi gör.

  • Visionen är navet
    Visionen och strategierna är den värdegrund vi utgår från när vi utvecklar Älvstaden. Samtidigt innebär den dynamiska processen att visionen är öppen för förändring över tid, lärdomar från processen ska berika och utveckla visionen.
  • Helhetssyn
    Bebyggelse, trafik, parker, service, aktiviteter och evenemang ska ses som delar i den helhet som bidrar till stadens liv. Alla delar är beroende av varandra. Det är viktigt att tidigt fånga vilka förväntningar som finns på en viss plats. Detta bör sedan ligga till grund för dialog och samarbete.
  • Lärande
    I arbetet med Älvstaden ska vi använda oss av pilotprojekt. Nya lösningar och metoder ska provas och utvärderas. Kunskap ska föras tillbaka för att berika fortsätta processer och förfina våra metoder.
  • Samarbete
    Det är många aktörer som är delaktiga i att utveckla vår stad. Det förutsätter att vi samarbetar. Ett strategiskt råd, där representanter från näringsliv, akademi och kommun ingår, kan följa arbetet och föra diskussioner kring hur visionen kan nås och samarbetsformerna utvecklas vidare.
  • Delaktighet
    Delaktighet och öppenhet för initiativ ska prägla stadens processer. Lärdomarna från medborgarna om Älvstaden kan användas i det fortsatta arbetet. Delaktighet ökar förståelsen för staden, ger bättre lösningar och stärker förmågan att samarbeta.
  • Ledarskap
    Genomförandet av visionen för Älvstaden kräver ett tydligt ledarskap. Arbetet ska organiseras med visionen och strategierna som utgångspunkt. Mandat ska fördelas på såväl politisk som tjänstemannanivå.

 

Modellens fyra faser

  1. Ett markområde ska exploateras
    Projektet inleds med en förstudie av områdets förutsättningar. När förstudien är genomförd och detaljplanen finns med i kommande produktionsplan sker första markanvisningen i området. Markanvisningen annonseras på goteborg.se/markanvisning. Därefter görs ett första urval.
  2. Alla ser till områdets bästa
    Ett konsortium bildas med de utvalda bolagen. Samtliga parter finns representerade i organisationen. Allas erfarenheter och kunskaper tas tillvara för att området ska bli så attraktivt och hållbart som möjligt. Under arbetet med att ta fram en detaljplan kan ett andra urval av aktörer genomföras för att skapa mångfald och fylla kompletterande behov i området.
  3. Fördelning av bygglotter
    När detaljplanen börjar ta form delar konsortiet in området i bygglotter och hyresrätter, bostadsrätter och verksamheter placeras ut. När detaljplanen vunnit laga kraft förvärvas byggrätterna av konsortieparterna. I samband med fördelningen av mark kan konsortiet bjuda in ytterligare aktörer att delta i utvecklingen av området.
  4. Samarbete även efter byggstart
    Konsortiets medlemmar tar ensamt ansvar för genomförandet av sina respektive delprojekt. Konsortiet fortsätter att samarbeta för att arbetet ska gå så smidigt som möjligt. Konsortiet avvecklas när hela området är utbyggt enligt plan och erfarenheterna från arbetet identifierats och dokumenterats för kommande projekt.