Vår ambition

Syfte

Programmets breda syfte är att stärka mötet mellan forskning och praktik inom arkitektur och stadsbyggande för att skapa en mer professionell stadsutvecklingsprocess.

Mer specifikt är ambitionen att bidra till ett mer precist och tydligt offentlig agerande i stadsutvecklingsprocessen från både offentliga och privata aktörer, för att därmed öka effektiviteten, transparensen och möjligheten till uppföljning av offentliga insatser.

En sådan ökad professionalitet i agerandet förutsätter dock en djupare rationell underbyggnad och mer forskningsbaserade kunskapsunderlag, inte minst för de offentliga insatser som görs. Val av både mål och medel måste kunna definieras tydligt och motiveras gentemot andra alternativa vägval.

Forskningsprogrammet mål är att bidra till utvecklingen av sådana rationellt underbyggda och transparenta stadsutvecklingsprocesser med aktörer som i effektivt samspel agerar utifrån tydliga kunskapsunderlag.

Problembeskrivning

Programmets syfte och ambition ställer krav på djupare teoretisk förståelse av och medvetna ställningstaganden kring åtminstone två frågor: hur olika sorters mål bör definieras på olika nivåer i beslutssystemet; och vilka olika medel som står till de offentliga institutionernas förfogande då dessa mål ska realiseras.

Strävan efter tydlighet får dock inte leda till att den demokratiska processen och de olika värden denna skall skydda förvanskas eller underkastas smalare ekonomiska argument. Den rationella underbyggnad som skapas måste därför spegla den komplexitet och de tvetydigheter den demokratiska processen måste hantera.

I programmet görs en distinktion mellan tillgänglig kunskap och användbar kunskap. Utgångspunkten för arbetet är att det finns en mängd tillgänglig forskningsbaserad kunskap om både arkitektur och stadsplanering som har stor relevans för de olika offentliga insatser som görs. Allt för ofta är denna kunskap dock inte praktiskt användbar för stadens olika offentliga aktörer.

Hypotesen är att detta bara delvis handlar om brist på praktiska möten mellan akademi och praktik eller mellan olika aktörer. Istället antas problemet till stor del bestå i att de olika språk, världsbilder och angreppssätt som kännetecknar respektive miljö inte är helt enkla att förena.

Slutsatsen blir att det som saknas i stadens arbete inte i första hand är fler mötesplatser eller plattformar för samarbeten mellan aktörer. Fler sådana mötesplatser riskerar i värsta fall att leda till fler arenor att hantera och fler exempel på sammanhang där det eftersökta mötet mellan teori och praktik inte har förutsättningar att lyckas.

Vad som istället saknas är en aktör som genom nya arbetsformer och med hjälp av nya kunskapsunderlag aktivt kan översätta mellan och bidra till att fläta samman akademi och praktik på ett effektivare sätt.

Programmets ambition är att utveckla en teoretisk grund och praktiska arbetsformer för att göra just detta.

Problembildens sammanhang

Ambitionen att skapa ett mer precist och rationellt underbyggt offentlig agerande är självklart inte ny. Både utmaningarna och möjligheterna har dock förändrats påtagligt de senaste decennierna.

Marknadens utveckling ställer nya krav på det offentliga agerandet.

Offentliga insatser måste idag i långt högre utsträckning än tidigare utformas med följsamhet för offentliga, privata och civila initiativ och utvecklingskrafter. Det är en följd av en bredare decentralisering av makt i samhället.

Konsekvensen är att offentliga insatser allt mer måste förstås och utvärderas utifrån de indirekta och katalytiska effekter de har på samspelet med privata och civila krafter. Denna ökade komplexitet ställer högre krav på tydlighet, precision och transparens.

Samtidigt har ny akademisk teoribildning vuxit fram vilket skapar nya möjligheter.

Det handlar dels om nya rön och teorier inom arkitektur och stadsbyggnad, inte minst kring de egenskaper olika fysiska stadsformer har på olika skalnivåer och hur dessa skapar förutsättningar för olika urbana processer.

Därutöver handlar det om ny teoribildning inom institutionell teori och juridik, som erbjuder en mer precis beskrivning av samspelet mellan olika institutioner, och hur även dessa skapar förutsättningar för stadens processer verktyg som står till det offentligas förfogande i ambitionen att påverka detta samspel.

Sammantaget innebär detta att både behovet och möjligheten finns för att flytta både den teoretiska förståelsen och det praktiska kunnandet kring hur en mer rationellt underbyggd stadsutvecklingsprocess kan drivas.

På ett bredare plan handlar utmaningen om hur offentlig makt kan utövas med transparens och effektivitet i den nya mer svåröverblickbara och svårförutsägbara omvärld vi nu lever i.