Seminarier

 Seminarium 16 oktober

Projektet Fusion Point Göteborg har under två år studerat utvecklingsprocessen i Älvstaden.

Vi bjuder nu in till ett seminarium den 16 oktober, kl 8:30 – 12:00 på Johanneberg Science Park för att berätta om de utmaningar vi har identifierat och de slutsatser vi hitintills har dragit.

Ett viktig ambition är också att få inspel i det fortsatta arbetet och att lägga grunden för ett allt närmare samarbeten med andra aktörer i staden.

Detta är det första av fyra evenemang under året som kommer kulminera i en större konferens i oktober 2019.

Efter en framgångsrik pilot i maj och juni i år så fördjupar nu också Yale School of Architecture sitt engagemang i Göteborg påtagligt. Yales arbete integreras nu också helt i Fusion Point Göteborg, vilket ger oss ett tillskott av nya värdefulla perspektiv och en viktigt kritisk utifrånblick på vårt arbete.

Detta innebär också att en viktig del i det fortsatta arbetet blir Yale School of Architectures nästa utbildningsmodul som kommer äga rum i Göteborg i juni nästa år.

Initial slutsatser

Första fasen i projekt Fusion Point Göteborg har analyserat de underliggande orsakerna till de samarbets- och koordineringsutmaningar som finns i arbete med Älvstaden.

Vår analys visar att många av de redan välkända problem som finns i Älvstaden inte bör förstås i första hand som administrativa samordningsproblem. Istället, hävdar vi, har de sin grund i att stadens offentliga aktörer inte i tillräckligt hög utsträckning agerar utifrån tydliga och välunderbyggda underlag.

Problemet manifesteras t.ex. i att även de mer detaljerade styrdokument och direktiv som används i Älvstadsprocessen har en så pass generell och stundtals tvetydig karaktär att de inte förmår spela den roll de har som syfte att spela: nämligen att tydliggöra när en utvecklingsprocess är på väg åt rätt eller fel håll.

Konsekvensen av denna otydlighet är att inblandade aktörer tillåts att forma sin egen bild av vad ett projekt är och vart det är på väg. Viktiga vägval döljs därmed, snarare än att lyftas fram. Samtidigt uppdagas inte underliggande skillnader i målbilder, eller direkta målkonflikter, förrän i ett relativt sent skede.

Resultatet blir närmast oundvikligen den sorts koordineringsproblem, förseningar och kostnadsökningar som vi har sett i Älvstadsprocessen. Detta i sin tur urgröper det offentliga förtroende både för stadens bolag, tjänstemän och politiker.

 Bredare relevans

Den viktiga och sammanfattande slutsatsen är att det stora politiska fokus som i dagsläget ligger på enklare och mer effektiva styr- och budgetrutiner i staden måste kompletteras med ett ökat fokus på kunskapsuppbyggnad. Detta är av akut vikt nu då många politiska partier utlovar radikala reformer av systemet.

För att staden skall kunna lyckas med ambitionen om att proaktivt styra stadens utveckling så är det är helt avgörande att de inblandade offentliga aktörerna utvecklar ett mer precist sätt att tala både om stadens form och dess dynamiska utveckling och om de olika institutionella medel som finns att tillgå för att påverka denna utveckling.

Utan en sådan ökad precision i beskrivningen av både problem och möjligheter så hävdar vi att en effektiv offentlig styrning av utvecklingsprocessen blir svår, för att inte säga omöjlig.

Albert Einstein, som höll tal på Liseberg när staden firade sitt 300-års jubileum, har sagt att man bör alltid sträva efter att göra saker så enkla som möjligt, men inte enklare.

Faran i dagens politiska läge är att vi försöker förenkla utvecklingsprocessen i staden innan vi har tydliggjort vad det är för utmaningar den syftar till att lösa. Risken är då att vi förvisso får en enklare process, men också en process som inte förmår hantera de problem processen måste kunna hantera. Detta är inte Göteborgarna betjänta av.